ica

2007-08-21
23:02:53

En förnyande känsla...

Idag när jag gick in till frisören i Ånge "Salong Attityd" så tänkte jag att jag skulle gå ut därifrån med nya fräscha slingor i håret i ett betydligt kortare hår...
jag gick in och flera frisörer kommenterade imponerat vad fint, tjockt, långt hår jag hade... och alla ville väl sätta sin prägel på det.. men det var bara en av dem som fick..
Hon undrade vad jag hade tänkt mig.. Jag svarade.. tja.. jag har haft koppar och vita slingor... hon föreslog något mörkare, något murrigare, men med litte guld.. Det lät väl ockej tänkte jag, och minns att kopparslingorna brukar ju bli ganska mörka... guld är väl alltid snyggt....
Hon tonade hela håret i denna mörka murriga fär med guldton.. de andra frisörerna undrade vad det var hon hade gjort för färg.. Hon rabblade förkortningar, sa att hon hade blandat och att svamp var det bästa som hänt när det gällde att färga hår... man täckte allt med svamp..
Sedan medan jag läste svensk damtidning, åt bulle med saft så verkade denna färg och gjorde mitt hår mörkare, murrigare och kanske med en guldton i det hela..

klippningen var iaf det bästa... hon klippte bort runt två decci hår på längden.. tunnade ur, klippte upp och gjorde en fräsig lugg som jag genast tyckte om...

JAG är helnöjd med min frisyr helt enkelt.. Jag är jämt lite nervös för hur det ska bli när jag går till frisören.. är alltid lika fascinerad när man ser allt ta form med några klipp och sedan att huvudet plötsligt käns så lätt, hår är ju ändå inte det tygnsta man kan lägga på huvudet, men i stora sjok väger det...

frisörer har ett välldigt stort förtroende egentligen.. frisyren visar personlighet och kan vara ett väldigt känsligt ämne... och de får varje dag klippa, färga och styla det hos personer i alla åldrar, och är fördet mesta bra på det... jag gillar de i ånge, de är bra...^^
2007-08-19
19:21:52

Idrottsskador...^^

jag är ju en mer eller mindre idrottsintreserad person som gärna promenerar/joggar/springer en sväng, tar jobbiga gjympapass och rider lite då och då... Och det går ju inte bra jämt...
har råkat ut för diverse sträckningar, upphakningar och fått blåmärken... Blivit sparkad, slagit i huvudet med mera.. Sånt ingår i ett aktivt liv...
men skador behöver ju inte alltid komma när man håller på med idrott... Risken finns ju liksom alltid där..
Som att sparka i tårna i trösklar, springa runt hörn för snävt och får ett stort ont blåmärke mitt på utsidan låret.. eller blånagel på lilltån efter att ha sparkat in den ganska hårt i ett hörn...
Just att ganska hårt sparka in lilltån i ett utsickande hörn gjorde jag i våras en morgon då jag och mamma skulle vara i Sundsvall hela dagen... Jag hade ont i min tå hela tiden medan vi kutade omkring där... mamma tvingade mig till och med att pröva skor(!)  Det knakade och smällde högt, den morgonen och det är en sådan gång man istället för att skrika AAAAAAAAAAAAJJJJJJJ!! eller FAN!! (Jävlar, helvete blir för mångstavit) och sedan muttra surt och oja sig.. Så blev jag helt tyst och sedan efter en sådär en stund så kom ett låg, oohh...aj, fan vad det där gjorde ont...!

Nåja skit samma... Så fick jag en nagel jag inte behövde måla något nagellack på, för den hade redan en rödlila färg som inte skulle gå bort förrän nageln hade växt ut.... ibland i visst ljus såg den även lite silveraktigt över det lila.
Men för ett pardagar sedan upptäckte jag att det rev i tån, och såg att nageln hade släppt i från skinnet..
Jag plåstrade då fast den och tänkte att jag skulle vänta tills den lossnade helt..

Nu har jag en ny fräsch lite rosaakttig nagel med nästan samma form, och jag tycker redan synd om den...
För den vet inte vilken våldsam framtid den kan få, om den har otur....^^

Allt för mig!
/Ica
2007-08-18
11:41:10

Har min plan nästan färdig...^^

Nu är det så att jag har ju tänkt massor på mitt projekt i sommar.. Men inte riktigt vetat hur jag skulle göra och så...
Igår kväll då Rune och Kerstin med sonen Peter kom en sådär sent på kvällen, massa prat naturligtvis och en timme senare höll alla på att somna i soffan...
När jag låg i sängen var jag inte ett dugg trött... Istället forsade saker jag skulle kunna skriva till En ny värld av minnen.. Jag hade visioner om fina gryningsbilder tagna kl, 5 på morgonen och sedan poffade tankar om mitt projektarbete upp... Det var omöjligt att somna helt enkelt...
Så efter att ha skrivit två sidor på En ny värld av minnen, antecknat mina idéer om projektet och spelat harpan på iPoden medan jag lyssnade på musik, så kunde jag äntligen somna...

Det blev inga gryningsbildert tagna kl.5... jag var vaken då.. men tänkte att det liksom inte var något roligt väder för fotografering...
Idag så har det hittills varit kallt ute och småregningt, så det är inget bra väder för fotografering nu heller....

/Ica