ica

2011-08-28
15:14:28

Ett litet stycke är också en början

Ica har gjort mycket bakgrundsarbete de senaste månaderna. Det har uppfunnits diverse varelser och annat smått och gott. Genom läsningen av alla gamla texter om min kära värld och mina karaktärer i dem är klar. Och vad är då nästa steg, jo att börja den där nyskrivningen av det hela, förbättra här och där, och föra in allt som jag har skrivit ner på små lappar.

Och jag har kommit en bit. Jag har börjat skriva om inledningen, som jag redan ser blir helt annorlunda. Min stil har förändrats en del sedan jag började skriva på det här för så många år sedan. Det blir mer sammanhang på det hela.

Och en annan sak, Vad är det för väder vi har egentligen? Jag var ute i förmiddags och det verkade okej, så jag tog ingen regnjacka inte heller något paraply. Utan joggade biten ifrån Torggatan till Floravägen och fixade lite där. På väg hem kom det först en droppe, sedan öste det plötsligt ner, men då hade jag ju redan hunnit en bit, så det var lika långt åt båda hållen. Genomblöt nådde jag Torggatan och skuttade upp för trappen, lagom till att det slutade regna ...
Inte kul.

/Ica
2011-08-26
08:35:29

Det var då inget Mirakel

Åter igen, det var inget större fel på Uppläsaren, hon hade till och med ett intresant namn ingen Anna Eriksson där inte.
Men jag tänker inte ens nämna författarens initialer för den händelse att läsare förvillas dit. Bara en varning. Att se upp för glänsande initialer på bokpärmen. Så fort dessa kan skymtas på håll, vänd om.
Men, jag har redan bjussat på bokens namn, Mirakel. Och det var min tanke också då boken äntligen tog slut. Och det gjorde den på det sätt man redan vetat om sedan man läste baksides texten och mött Kvinnan i boken.
Den här boken lyckades vara intetsägande dels genom handlingen, det var just inga preciseringar på saker som spelade roll? Den var mycket tjatig om deras bakgrund precis hela tiden, som visserligen hade lite med karaktärerna att göra, men om deras död i familjerna var allt de var, så var de ändå ganska bleka till färgen. Och att det krävs en storm i sista kapitlet för att författaren äntligen skrivit sina 250 sidor och nu tillåts avsluta eländet. Så skedde.

Inget tips på faktiskt en bra roman(författare)?
Har lånat en till bok som jag faktiskt läser, den andra lyssnade jag som sagt bara på, anade på förhand att den möjligtvis skulle visa sig en aning svår att ge sig på, eller i alla fall tvinga sig igenom.
Den här andra boken i alla fall, heter En möjlig Framtid, men jag minns inte vem som skrev den. Har läst en liten bit och den verkar redan ha mer känsla bakom orden än Mirakel hade sammanlagt.

Nu laddas det upp för ännu en dag på jobbet och sedan är det Ledig Helg!

Ha det fint
/Ica
2011-08-24
08:43:29

"Hammaren var täckt av blodklumpar, benbitar och hårstrån ..."

Läste jag igår förmiddags, exakt så stod det. Den låg dessutom i en handväska till en tjej som var ute på krogen. "Snyggaste tjejen i stan" I det här fallet pedantiskt och påverkad av drömmar.  Och eftersom det just kommer liknande äckelbeskrivningar och annat kusligt obehagligt, så vågar jag inte läsa denna bok på kvällen. För min aldeles för levande fantasi skapar först en bild av vad texten beskriver. Sedan efter att jag har läst klart. Ligger scenen och mognar i huvudet och jag spelar upp den gång på gång, omedvetet, och tillför egna detalijer, hur skulle det vara om det blev så? Och så får scenen olika börjor och olika slut och det blir ännu äckligare.

Därför har jag nu lånat ett par "normala böcker". Det var inte heller lätt att välja, faktiskt. tar man bort min huvudgenre på biblioteket och alla deckare så blir det mycket kvar. Saken är den att jag kan ju inget om normala RomanFörfattare. Jag valde en talbok ifrån en tjej som fyllt nästan en hylla med böcker. Om nu Biblioteket har bemödat sig för att köpa in alla hon skrivit, så borde hon vara lite läsvärd? Eller så tänkte jag fel.

Nu har jag lyssnat på 15delar av 48 stycken. Och kom på mig igår kväll att jag fortfarande inte förstod vart boken ville komma, vad den skulle handla om - när tog inledningen slut egentligen?
 Uppläsaren är det i sig inget fel på, hon talar tydligt och har "lagom" med inlevelse när hon läser. Haken är att något med hennes sätt att läsa gör att jag nästan helt glömmer vad hon läste för en stund sedan? Det kan också ha att göra med att boken upprepar sig rätt mycket, rätt mycket tjat om att mister Quinn är ensam, dotter vill inte veta av, moder/fru död, vill köpa båt - och gjorde det, Snuskigt rik (naturligtvis...) Pensionär! Men vad handlar den om då?
När jag kom hem efter jobbet igår kväll så var jag tvungen att läsa på baksidestexten och fann att den kanske inte handlade så mycket om mer än det. Själva romansen verkar kicka in litegranna i slutet av boken. Och fram till dess är det båtprat, städning efter död fru och på slutet lära känna grannen som också är olycklig och båda har ett trasigt tak på sina hus ...

Ibland förstår jag varför jag inte läser rena romaner, utan håller mig till den där andra hyllan. Eller så valde jag ett massproducerande stolpskott. Författaren är amrikansk, jag vet inte om det förklarar saken, men kanske?
 (Host, Dan Brown.... samma kattegori kanske? Host, host...)

Ha en trevligt morgon!
/Ica