ica

2011-06-22
12:47:14

Underskatta inte en skön säng

Jag har senaste tiden sovit i en utdragsäng från en bäddsoffa. Det funkar, den passar mig och min rygg rätt bra, men smal är den och så knakar det till sådär otillförlitligt, som ett hot om att plötslig ihopfällning är på gång om jag inte slutar vända på mig ...

Inatt var det en helt annan historia. Jag har tillfälligt åkt hem en sväng till ett Minst sagt blomstrande Kölsillre. Det är blommor överallt, fjärilar fladdrar förbi i den klara lugna luften. Det är fåglarna och mina fotsteg som hörs då jag går längs grusvägarna ... Detta fick mitt lägenhetsförbunkrade sinne att tillfälligt släppas lös som en kalv på grönbete efter vintern och nästan saliga tankar om naturens skönhet forsade i huvudet.
Men de tankarna hade inte uppmuntrats lika mycket om jag hade sovit i redan nämnda utdragssäng. Inatt blev jag istället varmt välkomnad av min egen riktiga säng, som på fyra stadiga träben tog emot mig och lät mig omfamnas av ett mjukt varmt täcke. Tyst viskande talade den om att allt var bra och att den inte tänkte låta mig ramla ur, utan skulle hålla alla bekymmer borta under natten.
Detta gjorde att när jag vaknade imorse, så var jag mer ovillig än vanligt att lämna den mjuka värmen och skiljas från min vän, fast jag kände mig mer utvilad än på länge så låg jag kvar en stund till.

Nu är det dags för något helt annat. En något sen tvätt av vinterdäck...

/Ica
2011-06-12
10:07:11

Det är något speciellt med Ödessymfonin tillsammans med sporadiskt åskmuller ...

Jäklarns vilken lång titel, men att lyssna till klassiskt och få blixtar som extra effekter och kraftigt åskmuller i styckenas mer dramatiska inslag ger en helt ny skjuts.

Det är nästan ledig söndag. Jag går på mitt pass strax efter fyra idag och stannar där till strax efter nio. Fram till dess har jag en hel dag. Igår, då det fortfarande var strålande sol och klibbvärme tänkte jag att en trevlig cykeltur på morgonen, det vore skönt. Men imorse då jag väcktes av kraftiga knallar, istället för fordonsmuller och mobiltelefontruddelutten, så lades de planerna snabbt åt sidan. Det blir inte bättre av att jag läsaer Åskgudens son av Aarto Paasilinna. Där håller Rutja som bäst på med det energikrävande uppdraget att få finnarna att åter tro och offra till överguden Ukko ...

Idag blir det inga cykelturer då åskan varvas med plötsliga skurar, istället sitter jag med trevlig musik och funderar kring övernaturligheter, inte riktigt i still med Ukko och Rutja, men väl personer med andra krafter än de vanliga dödliga oftast besitter. Så att det är en regnig söndag gör inte så mycket, jag kommer ändå inte att vistas i den här vanliga världen förrän vid fyra snåret. För hoppningsvis är vädret bättre då.

Ha en riktig mys i soffan och drick te med god bok söndag på er!

/Ica