ica

2012-06-30
22:52:05

Fryst Sommarvind

Jag var ute på en promenadidag. Varmt var det ju, mycket mygg, men inte fullt lika mycket sol. Men idag utnyttjade jag vinden som effekt, istället för att bli irriterad på den. Det blev en hel del intressanta foton som såg ut ungefär såhär:
 
Skärpa, men med rörelse. En kul teknik att leka med. Fast det är väl i och för sig vanligare att man använder sig av det då man vill få med rörelsen i vatten och inte fota vanligtvis stillastående objekt som blommor.
 
Just på den här platsen var det inga myggor, men det var det här:
Den här delen av promenaden gick mycket fort och inte var det många stopp på vägen heller.
 
Jag hoppas nu att morgondagen blir mindre blåsig och myggig och istället har lite mer sol.
 
/Ica
2012-06-30
20:59:31

Intressant med uppdateringar ...

Jag har nu senaste tiden dragits med en understruken blogg, Det var inte riktigt min vilja. Med blogg.se´s nya uppdateringar och releaser så fick jag en rad nya funktioner Och all text understruken på hela bloggen som om varje liten bokstav var värd att uppmärksammas lite extra.

Har nu spenderat de senaste femton minutrarna med att eliminera varje "text decoration" med att byta ut "Underline" till ett praktiskt "none" och vips ser det ut som det ska igen ...

Det mesta funkar bra än så länge. Arkivet fanns kvar i sin helhet (Det försvann vid förra releasen typ 2010) Men de kunde ju ha frågat först om jag kanske tyckte det var fint med alla streck innan de satte in dem.

/Ica

2012-06-28
22:47:06

Ett sånt där ryck

Nu pirrar det fläckvis längs underarmar och smalben. Det ser ut som att jag har slagits med ett kloförsett monster och det sitter taggar i håret -rosentaggar.
 
Precis som Triss påstår, så kan saker plötsligt hända. Utan förvarning bestämde jag mig för att trotsa den hårda vinden och ge mig ut. Jag hade kommit på den galna idén att ge mig in och rensa i rosenrabatten. Det är rätt spännande att klättra in i en rosbuske för att göra livet surt för brännässlor och kvickrot. Det är taggar överallt. Ovanför huvudet, på vänster sida och höger sida och i det där ska man rycka bort de förbannade hundkexen som man kan bli tokig på. För de sitter först som berget och släpper sedan förrädiskt plötsligt. Det gör att den stackars arm som inte är beredd fastnar och trasslar in sig i diverse taggförsedda kvistar. Att sedan försöka avlägsna denna inflätade hundkexplanta är minst lika spännande eftersom den klänger fast i busken. Om man inte fick rivsår vid det första rycket, så får man det då hela busken rör på sig.
 
 
Men nu är den klar och snyggt blev det. Nu kliar det istället i fingararna efter sekatören. Lusten att klippa lite här och där är stor ... Kanske bäst att återvända till centralorten och beundra mina kära orkidéer istället? Annars blir det inga buskar kvar ...
 
/Ica