ica

2015-04-30
18:30:51

Tänk att få sträcka på sig!

Idag började jag dagen med att klippa och färga håret. Från tio till halv ett satt jag med färg och fick sedan en välbehövlig toppning av håret och en helt nödvändig förkortning av luggen... Det borde, som vanligt har skett för minst två veckor sedan, men jag kommer alltid på det lite för sent.
 
Jag hade inget särskilt planerat efter det. Utan det blev en lunch och sedan den där styrketräningen som inte blev igår. Det började nämligen regna, Regna, regna, regna. Och det gick bra idag får jag väl säga. Kroppen var med på noterna när jag lassade på vikter och stretchen var ännu skönare.
Idag fokuserade jag på några ordentliga höftöppnare. Perfekt för löpare och kontorsråttor. De känns som bara den. Så det gäller att hitta någon sorts inre frid och slappna av trots att det känns som att benet håller på att slitas av.
 
För en gångs skulle blev det spenat soppatill middag efter träning, istället för före. Med möra ben så är det en direkt njutning att sitta i soffan med en bok i händerna.
 
Ha en bra kväll!
 
/Ica
 
 
2015-04-30
12:02:00

Lyssnar på just nu - Ormens tecken

Det är lite trist att starta Valborgsmässohelgen med en sågning. Men ibland blir det så.

Jag lyssnar en hel del på ljudböcker (eller heter det Talböcker? Den eviga frågan). Många gånger klarar jag av att lyssna böcker som jag annars skulle ha slängt ifrån mig om jag läste den istället. Exempel: Många Arto Paasilinna böcker, Twilight serien, True Blood, Martina Haags krönikeböcker (Inte för att de var dåliga, utan för att jag tror de passar bättre att lyssna på än läsa i alla fall.)

En annan intressant grej är att jag kan lyssna på deckare, men inte läsa dem.

Den här gången lyssnade jag på Raymond Khourys Ormens tecken. Jag tror jag har hållit på i tre månader eller så. Och visst, den är ganska lång i ljudformat, så i vilket fall som helst så skulle det ha tagit lång tid att lyssna igenom den, men när man knappt ens vill koppla på den och sedan lyssna en stund – då tar det tid.

Och den hade ändå några nyckelinslag som skulle ha kunnat bli bra. Det historiska – lite påhittad historiebakgrund som vi då och då får blicka tillbaka till och umgås med. Prylarna – De tekniska prylarna, med nästan obegränsade möjligheter att bevaka och avlyssna när det passar, men plötsligt sviker.  Också tekniskt i det att det rörde sig i avancerade tekniska biologiska miljöer och talade om transplantationer, operationer, experiment och elixir. Nästan magiska elixir, fast inte riktigt. Och sedan den här nästan James Bondaktiga karaktären som genom hela historien är hjältemodig, kan köra sin bil hur som helst, skjuta pricksäkert, använda minsta hårstrå som ett vapen om det skulle behövas. Lite påhittigt (?) så svek han sitt land(USA och CIA) och visade sin dolda agenda i slutet, men kunde ändå inte låta den kvinnliga huvudkaraktären råka illa ut, och döende pratar han ut om sitt dåliga liv och blir förlåten(?) av den kvinnliga huvudkaraktären, som ändå genom hela boken börjar som ett mähä och fortsätter i en svag svag utveckling vara lite mindre mähäig när boken är slut. Hon var inte intressant ifrån början ens en gång. James Bondtypen var inte heller så intressant? Kanske Galningen med Stort G som fanatiskt utförde sitt arvs uppgift att hitta elixiret och använda det för egen vinning och utförde alla experiment med mera? Jag gillade idén om chiliextrakt som injicerat skulle leda till en känsla av ådror som fattat eld. Huruvida vi har någon känsel i våra blodådror vet jag inte, eller smaklökeliknande receptorer som skulle uppfatta de elaka ämnena i chilin i blodet?? Galningen beskrev ingående hur detta extrakt skulle påverka den mänskliga kroppen om den injicerades direkt in i blodet för den som jag trodde skulle vara huvudkaraktär. Kanske förklarade galningen faktiskt något som stämde på riktigt, men allt glömdes snabbt bort då boken liksom aldrig lyfte från golvlisterna ens en gång …

Och det var lite trist. Jag hoppades på en bra ljudboksupplevelse som peppigt skulle få mig att lyssna på femte delen i Terry Goddkinds mastodont fantasyserie Sanningens Svärd. Den serien kräver alla möjliga sorters tålamod. Men den har också fina kläder, riktigt obehagliga karaktärer, några kluriga och väldigt intressanta typer, scener där vardagliga ting blir skrämmande på grund av stämningen runt omkring. Medan en del av monstren plötsligt visar sig lekfulla.

 

Heter det ljudbok eller talbok?

 

/Ica

2015-04-29
21:50:58

Lite ofrivillig innesittardag

Jag föreställde mig springandes i skogen idag eller med en skivstång på axlarna och köra lite styrka. Men med ett blodtryck som knappt når upp till knäna och surt vårregn så blev det varken eller.

Vad blev det då? En promenad som avrundades illa kvickt när en regnskur hintade med spridda droppar. 
Sedan läsning, te drickande, läsning, spillde te, bytte kläder och mer läsning... Hur bra som helst.

Heja för att vara ledig mitt i veckan.

/Ica